Vi ljuger som små barn

jag förstår inte att det fortfarande finns folk som läser min helt obetydelsefulla ohändelserika (finns det något som heter så) blogg.

sweet, men still jag uppdaterar nada,
jag är nog lika färdig med bloggen som jag är med livet.

nae, döden får vänta. men stört vad man kan vara ledsen ibland right ?
jag hade tänkt skriva en bibel-lång text om vad som hänt mig senast,
men jag kom på lika snabbt som jag fick idén att ingen bryr sig.

ni bryr er nog lika lite som jag bryr mig om politik antar jag.

fan, hostade på min dator precis. nu kanske den får virus ? hihi

kanske kommer jag skriva ibland, men troligtvis inte.
jag har för mycket och för lite för mig för att sitta och skriva om mina långa dagar.

vad ska man skriva ?
som alla andra typ - idag var jag på stan och köpte denna tröjan

vill inte ha dubbelmoral nu, men hur många bryr sig om vad en främling gör om dagarna ? visst ibland ser man någon som köpt något och vill ha lika dant.

äh. jag vet inte längre!

färgade mitt hår också, skriver som på facebook - jag ser alltid ut som lucius malfoy (från harry potter) varje gång efter jag sköljt ur färgen och fönat.

en sista sak, pluspoäng om du därhemma läste all denhär skiten

någongång kommer jag.. äh hejdå!

lägger in några bilder från mitt "super hemliga arkiv" också, för att inlägget ska se längre ut. precis som med skolarbete.

här är jag super-emo! om det finns något som heter så








jag har gjort endel förändringar, har funderat länge på hur många stilar jag haft egentligen ? tror jag ska visa er någondag!